Syntetiska Diamanter

Syntetiska diamanter

Naturlig diamant vs Syntetisk diamant
De naturliga diamanterna har under årtusenden fascinerat människan och då ska vi komma ihåg att den briljantslipade diamanten endast funnits i 100 år, år 2019. Dessförinnan har diamanten sett annorlunda ut men ändå har den hänfört mänskligheten med skönhet och ha-begär.

Diamanten är en ädelsten bestående av grundämnet kol, atomerna bildar en molekyl med en speciell diamantstruktur som ger den naturliga diamanten dess hårdhet, högst upp som nr 10 på Moh’s hårdhetsskala av jordens hårdaste mineraler. Den naturliga diamanten har bildats i jordens inre, en geologisk process där hög temperatur och högt tryck under miljoner år har pressat kolatomerna att bilda den starka diamantstrukturen.

Det är kombinationen av dess unika egenskaper och raritet som gör den så fantastiskt unik och håller uppe priset. Ekonomiskt är diamanten den viktigaste ädelstenen.

När något är så värdefullt så finns det alltid de som med olika sätt försökt imitera det dyrbara råmaterialet. Men imitationerna har hittills varit relativt lätta att identifiera och inte gjort någon större skada på diamantmarknaden. Glas, cubik zirkonia och den syntetiska moissaniten har med gemmologisk kunskap och enklare instrument lätt kunnat särskiljas från den naturliga diamanten.

Men nu har en ny variant slagit sin in på marknaden, den går under begreppet syntetisk diamant. Trots samma kemiska och fysiska egenskaper så är det viktigt att komma ihåg att det inte är samma variant som den vi kallar naturlig diamant.

Den syntetiska diamanten är artificiell, tillverkade i specialanpassade fabriksprocesser som CVD och HPHT med 100% mänsklig inverkan. Dessutom växer den syntetiska kristallen på ett par veckor och massproduktionen är i full gång. Alltså ingen raritet över huvud taget.

År 2016 bestod den totala diamantmarknaden av ca 2-3% syntetiska diamanter och framtidsprognosen sades vara att inom 5 år skulle marknaden bestå av ca 20% syntetiska diamanter, men vi är redan där. En enorm summa pengar med tanke på att den naturliga diamantmarknaden idag omsätter ca 16 miljarder USD per år.

De stora tillverkarna av syntetiska diamanter är idag Ryssland ock Kina medan den stora försäljningen går inom och genom USA.

CIBJO
Confédération Internationale de la Bijouterie, joaillerie, orfévrerie des diamanten, perles et pierres, eller i korta drag, CIBJO, en icke vinstdrivande organisation som kan liknas vid ett FN inom metall-, smyckes- och ädelstenshandeln från gruva till butik. Det finns idag över 40 medlemsländer och Sverige är ett av dem.

CIBJO har som uppdrag att reglera frågor, skydda intressen och garantera slutkonsumenten trygghet att kunna lita på juvelindustrin.

CIBJO har en skrift ”The Diamond Blue Book” vilken definierar graderingsstandard, nomenklatur gällande diamanter, ädelstenar, pärlor, ädelmetall och gemmologiska laboratorium. De har, gällande diamanter, mycket tydligt styrkt följande:

• Diamanten är ett mineral av naturen gjord
• Syntetisk diamant är en artificiell produkt med samma fysiska egenskaper som en naturlig diamant
• En ädelsten är ett naturligt mineral som används inom juvelindustrin för dess skönhet, ovanlighet och värde.

Marknadsföring
De syntetiska diamanterna marknadsförs som en ersättare till de naturliga diamanterna med lovord om att de är miljövänliga och konfliktfria.

Utvecklingsriktningen inom västvärlden är att styra mot de mer miljövänliga alternativen inom alla industrier och marknader, såväl inom diamantmarknaden som under årtionden kantats av rykten om hemska humanitära förhållanden bland arbetarna och stor miljöpåverkan under produktionen.

2017 gjordes en studie på begäran av The DPA – Diamond Producers Association, bestående av världens sju största diamantproducenter genom företaget Trucost, för att ta reda på dolda och verkliga kostnader som inte når offentligheten. De gjorde bland annat en analys av socioekonomiska förhållanden och miljöpåverkan.

I korta drag kom de fram till att 1 ct naturlig diamant släpper ut ca 160 kg CO2, jämfört med den syntetiska som under produktionen släpper ut drygt tre gånger mer, 511 kg CO2.

Dessutom kunde de se att medlemmarna av DPA betalade ut ca 5 gånger mer i lön till sina arbetare än vad de diamantrika länderna i snitt gjorde till sin övriga befolkning.

Sammanfattningsvis så håller inte producenterna av syntetiska diamanter vad de lovar.

Syntetiska diamanter

DeBeers gjorde en kraftansträngning för att få kontroll av den syntetiska diamantmarknaden, de valde att själva träda in i den. Med företaget LightBox lanserade de en hemsida med online-försäljning i maj 2018, det består av smycken med syntetiska diamanter, för väldigt låga priser. Deras slogan talar sitt tydliga språk, ”For friends, not fiancées”, ”…a gift for special, but not once-in-a-lifetime occasions..”. Idag säljer LightBox färglösa, blå och rosa syntetiska diamanter. På deras hemsida finns en tydlig prislista, oavsett färg eller klarhetsgrad. De menar att tillverkningen är så förfinad att alla stenar håller samma jämna höga kvalitet och det behöver därför ej utfärdas några intyg för dem. Dock är deras logotyp ingraverad på rondisten av varje sten som en identifikation.

0,25 ct 200 USD
0,50 ct 400 USD
0,75 ct 600 USD
1,00 ct 800 USD

SGRF:s riktlinje inom ämnet syntetiska diamanter är att alla berörda parter bör använda ordet syntetisk som ett prefix då konstgjorda stenar benämns. En diamant tillverkad av människan och inte naturen ska således alltid benämnas som syntetisk. Detsamma gäller alla andra konstgjorda ädelstensmaterial.

Ordet syntetisk ska skrivas ut i sin helhet utan förkortningar eller omskrivningar, dessa riktlinjer följer CIBJOs Diamond Blue Book och IDC (International Diamond Councils) regelverk angående terminologi kring diamanter.

USA går helt emot CIBJO och har genom sin egen FTC (Federal Trade Commission) i juli 2018 godkänt att prefixet ”synthetic” inte behöver användas, så länge sammanhanget stenen förekommer i gör att kunden förstår att den inte är naturlig så behövs inga benämningar över huvud taget användas.

Framtiden
Framtiden med de syntetiska diamanterna. Vi är troligen just i början av utvecklingen och marknadsplatsen av de syntetiska diamanterna, som vi nämnde tidigare i texten, där det finns ekonomiska möjligheter finns det alltid de som på alla sätt vill tjäna pengar.

För tillfället så finns det inget andra led i hållbarhetsfrågan. Varken pantbank, auktionshus eller försäljare av andrahandsvaror handlar med de syntetiska diamanterna. Så där tar både hållbarhetsfrågan och det ekonomiska värdet på de syntetiska diamanterna slut.

Dessutom vet vi att nya instrument och ny teknik kommer med säkerhet inom snar framtid kunna särskilja de syntetiska från de naturliga diamanterna och det kommer bidra till att priserna kommer sjunka ännu mer, men även tack vare fler företag som DeBeers’ LightBox.

En framtidsförhoppning är att förfrågan på etiska stenar ökar, de som går att följa hela vägen från gruva till finger och som har brutits och slipats under humana förhållanden för människan och vår miljö. Traceable Diamonds är det nya svarta, inte syntetiska.