Safiren är den i handeln vanligast förekommande ädelstenen i Sverige. Till vardags används den i alliansringar och carmoséringar. Det är kanske inte alla som vet att safiren är besläktad med rubinen.
Tillsammans bildar dessa stenar en familj som heter Korund. Korund är i sin renaste form helt färglös, bestående av så enkla grundämnen som aluminium och syre. Naturen har sina egna sätt att få till det, med hjälp av olika spårämnen kan korunden anta vilken färg som helst. Spårämnena för att få en blå safir är järn och titan.
Safiren har värdesatts i tusentals år. Perserna trodde att jorden växte på en safir och att reflektionerna av den färgade himlen blå. Safiren har länge symboliserat sanning, ärlighet och trohet. Traditionen säger att Moses fick de tio budorden på tavlor av safir. Detta gjorde safiren till den mest heliga av alla ädelstenar. Då safiren symboliserar uppriktighet och trohet är den en utmärkt sten i vigselringar. När Prins Charles gav Prinsessan Diana en vigselring med safir inspirerades par över hela världen. Den mest eftertraktade färgen är blåklintsblå, med andra ord en intensiv nyans något ljusare än det material vi normalt använder oss av i Sverige.
I princip alla safirer som säljs idag har genomgått en värmebehandling, detta är något som alla är medvetna om. Det finns ingen skyldighet att uppge att en safir genomgått en värmebehandling. Däremot finns det en behandling som kallas diffusionsbehandling, genom att täcka en safir med ett syntetiskt material kan man förbättra färgen väsentligt. Denna metod skall alltid omnämnas som diffusionsbehandling eller syntetisk sten, då färgen endast ligger på ytan av stenen och är ditsatt på konstgjord väg. Den vanligaste imitationen av blå safir är den syntetiska mörkblå spinellen, denna skall inte kallas för syntetisk safir utan korrekt benämning är syntetisk mörkblå spinell. Det finns även syntetisk på marknaden, oftast förekommer den dessvärre i samband med att någon försöker lura någon annan. Dessa stenar kan ibland vara mycket svåra att skilja från äkta safirer.
Safiren måste anses som en tålig sten ur nötnings- och bearbetningsaspekt, det största orosmomentet är vid reparationer då borax i kombination med upphettning kan etsa sig in i ytan på safiren. Om detta händer finns det inget annat botemedel än en ompolering av stenen. Tillgången på safirer är i det närmaste obegränsad, det går att få tag på stenar av större storlek utan några problem.
Text Michel Rufli